sofiaivarsson

Jag har ju inte bloggat på länge. Lika bra jag fortsätter! Jag kan ju slå in paket och sånt sen..

Det blir tredje året nu som vi firar jul hos Robins mamma. Jag saknar min familj nu. Jag har inte varit hos dem sen i juni! Det kommer vara en helt ny stor Ivar de får träffa i januari.
Jag råkade säga att jag inte står ut att vara hos Robins mamma i en hel vecka när Björn och Josephine var här. Ibland säger jag sånna dumma saker.. Stackras Robin. Jag tycker om hans familj. Jag har bara svårt att känna mig hemma och passa in... När Ivar var bebis och jag ammade var det en annan grej. Då behövde han mig och jag var aldrig ensam. Usch vad dumt det här låter... Men nu är han så stor. Och det är ju bra. Men det blir en annan grej. Han kommer leka med fastrarna och farbror och knappt märka om jag är där. Och de kommer dricka vin till maten och jag kommer ha en orosklump i magen! Jag antar att Robins familj inte känner mig. Och det är lite konstigt att fira jul med sånna som inte riktigt vet vem Sofia är.
Det finns många bra grejer med att fira jul i Blekinge också! Det bästa är ju att slippa min familj. Jag måste påminna mig om det nu när jag längtar efter dem. För det är så gott som omöjligt att fira jul utan att det händer något. Någon gammal konflikt som kommer upp.. Eller någon som blir för full. Det hör ju till och det slipper jag nu. Sen är det väldigt lugnt och inte alls stressigt att fira jul hos Robins mamma. Inga måsten eller krav. De kan till och med vänta med julklapparna till juldagen om de känner för det. Inga traditioner som måste hållas, väldigt skönt tycker jag. Och en till grej som är ett stort plus är att det är väldigt oreligiöst! Robins familj är ovanligt oreligiös. Mina föräldrar tror inte på Gud men vi har ju ändå haft en julkrubba hemma och sånt, ni vet..
Jag vill inte fira kristna högtider eftersom det känns så falskt. Och då blir det ju svårt med julen. Jag har faktiskt inte kommit på hur jag vill fira okristen jul än... Men jag jobbar på det.
Appropå kristen jul och det! Det hände en sån skum grej. Dagmammorna och barnen har en tradition att de besöker kyrkan i Mölnlycke i december. En av de första grejerna jag och Robin "bestämde" när det gäller vår uppfostran av Ivar är att han ska få välja sin egen religion om han vill ha nån och att han inte skulle bli döpt eller något sånt. Och man kan ju såklart gå till kyrkan även om man inte är kristen.. Men sen stod det "adventsgudtjänst" på månadsbladet som alla föräldrar får hem. Gudtjänst låter i mina öron som nåt kristna går på. Jag frågade våran dagmamma vad de gör med barn som inte är kristna och som föräldrarna inte vill ska gå på gudtjänst. (Jag tänkte på muslimska barn mest..) Och våran dagmamma blev alldeles ställd. Hon frågade om jag tänkte på Jehovas vittnen. Muslimer har de aldrig haft bland barnen. Det är ju en sånt typiskt Svenssonområde vi bor i.. Typ inga invandrare alls. Men ändå. Hon måste väl ha träffat en muslim någon gång? Det blev lite kulturkrock och hon verkade ha svårt att förstå varför jag frågade. Det kändes jättekonstigt. Det finns ju många som är så där svenskt halvkristna.. Men det känns ändå konstigt att mitt barn lever i den världen. Det är en värld jag inte känner mig hemma i. Ni vet: Mamma, pappa, barn i fin villa. Man dricker "lagom". Man klär flickor i rosa och pojkar i blått.
Det verkar ju omöjligt att undvika att min barn uppfostras att passa in könsnormen, religionnormen och alla andra jävla normer. Någon gång kommer han säkert få höra att man ska dricka, men inte bli alkoholist också! Tur att jag är så jävla PK och bra! :) Så att Ivar får en annan bild också. Nu ska jag lära Ivar allt om de andra stora religionerna. För hur ska han kunna välja när han bara får höra om Jesus? Jag ska fråga P och Salam om vi får hänga på någon gång och fira något muslimskt. Någon som känner någon jude? Så kan vi besöka det där tibetanska templet i Stockholm. Jag har förresten köpt en bok till Ivar i julklapp som handlar om en tibetansk pojke som räddar ett skadat djur och så står det lite om hur en buddist handlar rätt och sånt.. :)