sofiaivarsson

Jag börjar känna mig lite orolig över mig själv.. Det är som om jag tagit semester. Mitt i terminen! Veckan som gått har jag gjort det jag velat.. träffat dem jag velat. Har haft en riktigt skön helg tillsammans med Ivar. Igår va vi i botaniska trädgården hela dagen (halva tiden tittades på fiskarna i "djungeln"). För det första blir jag så glad av solen, sen att få hänga med Ivar ute i solen en hel dag. Det är toppen! Hela han bara spritter av vårglädje och energi, han liksom skuttar fram istället för att gå eller springa.
Idag har vi köpt massa fröer som vi ska plantera på balkongen och göra riktigt fint. Det va länge sen jag höll på med sånt.. Men jag kom på att det är väldigt avkopplande att plantera. Och det är ju en jätte bra hobby som jag och Ivar kan dela. Så det ska nog bli sommarlovets projekt tror jag.. Vi ska köpa smultronplantor också!
Itorsdags var jag på besöksdag på universitetet och blev lite avskräckt. Sen pratade jag med min svenskalärare om det i typ en kvart och så kändes allt mycket bättre. Fast jag behöver nog höra henne säga att jag visst är väldigt duktig på svenska några gånger till innan jag vågar tro på det..
Jag är så otroligt trött på att låta allting vänta bara för att jag pluggar som jag gör. Jag vill ju leva också! De senaste veckorna har jag sagt så många gånger att det ska jag göra på sommarlovet.. Till och med till Ivar säger jag det. På sommarlovet ska vi gå och klappa kaninerna och åka till slottskogen och hälsa på mormor och morfar och cykla och baka och allt... Det är det stora samtalsämnet i skolan just nu. Att man får vänta med att träffa sina barn tills det blir sommarlov. Det är hemskt. Fast skönt att vi kan dela det där dåliga samvetet lite..