Jag vill inte säga hejdå.

Igår kväll hade jag min sista svenskalektion på komvux. Oj oj. Det var känslosamt och mysigt och sorgligt och ja.... Det är jobbigt att säga hejdå. Vi hade en supertrevlig kväll med mycket samtalande. Alla hade med sig sommarboktips och så satt vi där och pratade böcker och åt kakor. Det är så hemtrevligt liksom. Sån positiv stämning. Alltid. Jag kommer känna en saknad varje torsdagkväll ett bra tag framöver. Jag fick så mycket positiv feedback att det blev alldeles stopp. Sen på vägen hem förstod jag vad hon hade sagt, världens bästa svenskalärare, och då började jag gråta. Hon säger sånna saker.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback