min dåliga dag

FY vilken dålig dag det här är.
Ivar vaknade en timme för tidigt för han har sån hosta. Jag är så himla trött. Jag la mig en timme tidigare igår, men jag fick ju inte sova mer ändå...
Vi satt och läste böcker i soffan och kollade på Gomorron Sverige eftersom vi hade så gott om tid. När det var en kvart kvar tills vi skulle gå kom jag på att Ivar satt i pjamas och jag hade inte ätit frukost!
Jag och Ivar blev osams. Jag ville äta min frukost supersnabbt eftersom vi var supersena och Ivar gjorde allt för att störa.
Vi hann inte riktigt bli sams för vi skulle hinna diskutera om man måste ha regnkläder eller inte när det spöregnar ute. Jag vann. Det blev regnställ och stövlar på Ivar.
När vi väl började gå upptäckte jag att mina stövlar har börjat läcka. Jag måste verkligen köpa regnkläder och nya stövlar. Det går inte att bo i den här delen av Sverige och ha ett barn som vill leka i regnet i flera timmar på helgerna och inte ha några regnkläder!
När vi kom fram till dagmamman ville inte Ivar att jag skulle gå och blev ledsen. Det är det värsta. Jag fixar inte att lämna honom när han är ledsen. Samtidigt känner jag att jag bara gör det värre när jag stannar eftersom han antagligen känner hur jobbigt jag tycker det är. Till slut stängde jag dörren och väntade utanför och lyssnade om han grät. Inget hysteriskt gråt, men han var ledsen. Han lugnade sig men jag känner mig ändå helt ledsen och nere nu. Jag får inget gjort när det blir så där. Jag kommer undra hela dagen hur han har det och om han kanske undrar om jag fortfarande är arg på honom. Jag känner inte för att gå till skolan idag. Jag har prov och redovisning imorgon, jag borde verkligen försöka plugga...
Det är Robins dag att hämta idag. Men han kom på igår att han hade en viktig grej inbokad på eftermiddagen. Suck. Det är ju sånt som händer.. Och så får vi pussla om lite. Men dagar som den här känns den där hämtningen så tung. Robin är skyldig mig big time nu!
Ivar undrar fortfarande varför pappa inte är hemma på mornarna. Det är svårt att förklara. Han har ju vant sig vid att jag går i skolan. Men Robin brukar ju vara hemma. Ivar verkar riktigt ledsen över det. Det är ju svårt att förstå varför pappa inte vill vara hemma mer med honom.
Jag behöver ladda baterierna. Det känns lite bättre att jag kan gnälla av mig lite här. Så får jag ur mig lite av allt det där negativa suckandet som kommer upp i mig. Ja, jag tror jag ska skriva ett positivt inlägg nu också!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback