japp


Sitter i datasalen i skolan och lär mig göra bildspel. Jag har läst alla intressanta bloggar och nu har jag lite tråkigt.. Tänkte smygplugga lite samhällskunskap en stund tills vi gör något roligare än bildspel.
Jag är som vanligt ute i sista stund med mina skolarbeten. Jag har skrivit hela dagen på en rapport om den kristna högern i USA och Bush. Superintressant! Samhällskunskap är mitt favoritämne just nu. Synd bara att jag alltid stressar fram mina arbeten. Den här veckan hade jag bestämt mig för att följa mitt schema. Det går så där.. Jag pluggade inte de där fyra timmarna jag borde igår kväll. Tisdag och torsdag kvällar har jag planerat in som lediga kvällar till att kolla på tv och duscha och sånt där. Men jag måste nog skriva lite mer om Bush ikväll när jag kommer hem. Ska bara kolla på DHW först... Jag borde fått nog av tv-tittande i helgen. Det har varit en riktigt slapp helg med mycket småätande och tv. Skönt. Liza var och föreläste på Wendelsberg och hängde hos oss ett tag. (Himla praktiskt att bo i närheten av en rörelsefolkhögskola!) Vi hann med varsitt pärlarmband och chips på lördags kvällen och så lite lek med Ivar på söndagen. Igår träffade jag både Åsa, Emma och Towe under dagen. Kors i taket! Det har varit dåligt med sånt sen skolan började. Jag känner mig helt understimulerad. Tanterna och lektionerna ger inte så mycket. Det börjar bli lite bättre på pedagogiskt ledarskap, men fortfarande inte bra. Varje lektion tänker jag på hur mycket jag lärt mig i UNF. Jag tänker inte på mig själv som en ledare.. Men jag kan ju redan det vi ska lära oss. Tex igår så pratade vi om att ge konstruktig kritik. Då kunde jag ju stila lite och berätta vad man ska tänka på. :)

Trotsåldern har brytit ut hemma hos oss. Vilken chock! Det tog några dagar innan jag och Robin fattade vad tusan det är frågan om. Skrik och gråt över varje liten grej. En natt var vi uppe med Ivar och han bara grät och grät. Nu fattar jag ju att han var arg.. Jag ringde till mamma och fick alla tips inför typ ett år av trots. Så nu känns det lite bättre. Men jag tycker det är hemskt jobbigt att se Ivar helt hysteriskt arg. Inte för att han är arg utan för att han går igenom en livskris och jag vill hjälpa honom men känner mig rätt maktlös...
Ska läsa lite mer i Stora barnboken när jag kommer hem. Anna Whalgren vet alltid vad man ska göra.

2-åringar som ska vara de gulligaste, mest hjälpsamma och finaste ungarna. Och jag har knappt hunnit tänka på att han är en sån 2-åring och nu är det slut på den perioden. Jag hade tänkt att trotsen skulle komma någon gång i vinter... Ibland är det svårt att hänga med i utvecklingen. Inte trodde jag väl att jag skulle bli en sån där seg mamma som inte riktigt fattar att ungen blivit stor.... Häromdan var det Robin som inte hängde med i utvecklingen:
Robin: Här har du dina biskor, Ivar!
Ivar: Nej pappa! Heter inte biskor! Byskor heter det!
Det är inte lätt. Det hette ju biskor igår....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback